Emma Johansson: ”Energisystemets totalförsvarsförmåga måste stärkas”

Publicerat av: Daniel Löfstedt ·

VALET 2026. Sveriges energisystem är sårbart och utsatt. Erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar att energiförsörjningen är ett strategiskt mål i krigsföringen och det måste Sverige snabbt förbereda sig för och stärka energisystemets totalförsvarsförmåga.  

I takt med att det geopolitiska läget blivit mer osäkert har totalförsvarsplaneringen och beredskapsfrågorna intensifierats bland annat via den nya energipolitiska inriktningen, som pekar ut totalförsvarsförmågan som en av energisystemets viktigaste uppgifter.  

– Det är centralt för Sveriges beredskap och motståndskraft att ha förmåga att bibehålla elsystemets funktionalitet. Elsystemet måste kunna leverera under alla drifttillstånd och kriser, vilket inte är fallet i dag på alla platser. Därför måste energisystemets totalförsvarsförmåga stärkas, säger Emma Johansson, ansvarig för beredskaps- och säkerhetsfrågor på Energiföretagen.

Konkretisering behövs

För att stärka totalförsvarets förmåga pekar Energiföretagen i sin reformagenda på att det behöver konkretiseras vad en ökad totalförsvarsförmåga betyder i praktiken. Idag är det helt enkelt inte kravställt vad energisystemet konkret ska ha för förmågor för att uppnå en ökad totalförsvarsförmåga.

Energiföretagen poängterar att stärka totalförsvarets kapacitet kräver stora investeringar. Här är branschen tydlig med att det är staten som måste finansiera den ökade totalförsvarsförmågan.

Frågor om beredskap och säkerhet är av politisk karaktär och till för hela samhället, därför tycker vi att det är staten som borde ta ansvar för finansieringen snarare än att kostnaden faller på enskilda företag eller kunderna.

– De hittills föreslagna anslagen för energiberedskap räcker inte för de omfattande beredskapsinvesteringar som krävs för att möta energiområdets nya totalförsvarsinriktning. Det är viktigt att fler resurser tillsätts för att förstärka vårt fysiska skydd, säger Emma Johansson.  

Dessutom behövs större beredskapslager och bättre reparationsmöjligheter, så att energisektorn blir bättre rustad att återställa funktionerna efter exempelvis ett angrepp eller en väderrelaterad katastrof.

Läs hela reformagendan här.

Läs tidigare intervjuer inför valet här.

Våra förslag inom säkerhet och beredskap

 

Besluta skyndsamt om en konkret målbild, i vilken det tydligt framgår vilka förmågor som behövs, samt var och när. Det kan exempelvis handla om avgränsningar och lokaliseringar för ö-drifts- och dödnätsstartsförmåga. I målbilden behöver också framgå vilka anläggningar som ska prioriteras och skyddas.  

 

Sverige får en tydlig styrning, ansvarsfördelning och prioriteringar av el- och värmesystemet som kan träda i kraft vid kris och höjd beredskap.

 

Ökade energiberedskapsförmågor behöver finansieras inom den beslutade ekonomiska ramen om 1,5 procent av BNP, som avser det civila försvaret. Det är viktigt att finansieringen skattefinansieras och inte finansieras genom elberedskapsavgift. 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Emma Johansson

Emma Johansson

Ansvarig säkerhetsfrågor
Enhet: Energi & Politik
Telefon: 08-677 25 05
E-post: emma.johansson@energiforetagen.se