Regeringen tar viktiga steg för vattenkraften

Vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång på vattenkraftsel. Detta ska säkerställas genom en nationell plan (NAP) som regeringen tog beslut om i juni 2020. Men arbetet med planen pausades efter bara ett år eftersom elproduktionen såg ut att påverkas långt mycket mer än vad politikerna hade tänkt sig. Pausen förlängdes i flera omgångar och blev till slut 2,5 år.

I samband med att omprövningarna återstartades i juni 2025 beslutade regeringen om flera förordningsändringar med syfte att styra processen mot bättre balans mellan miljönytta och samhällets behov av trygg elförsörjning på ett kostnadseffektivt sätt. Men ett viktigt område hanterades inte under pausen – nämligen hur vattenkraft som påverkar Natura 2000-områden ska hanteras i omprövningen. Läs Energiföretagens kommentar från juni 2025. 
 
– Omprövningarna sattes alltså i gång innan alla frågor var lösta och problemen visade sig snabbt. Vi har nyligen kunnat läsa i tidningarna om allvarliga konsekvenser i flera viktiga vattenkraftsälvar där det finns Natura 2000-områden. Med de högt ställda bevarandemål som länsstyrelserna formulerat skulle det bli omöjligt att klara regeringens beslut om att alla åtgärder ska rymmas inom riktvärdet 1,5 TWh och inte orsaka någon betydande negativ påverkan på vattenkraftens reglerförmåga, säger Johan Bladh. 

Varför har det blivit så här just i Sverige? 

Sverige har till skillnad från andra EU-länder pekat ut Natura 2000-områden i älvar som redan var utbyggda med vattenkraft. Detta gjordes av länsstyrelserna år 1999-2000 inom ramen för ett regeringsuppdrag och med stöd av en riktlinje från Naturvårdsverket som angav att Natura 2000-skyddet i dessa områden redan kunde anses vara tillfredställande. Att befintlig vattenkraft som huvudregel ska anses vara förenlig med Natura 2000-skyddet är också innebörden av den övergångsbestämmelse i miljöbalken som anger att verksamheter som påbörjats före den 1 juli 2001 inte kräver Natura 2000-tillstånd. Men denna viktiga utgångspunkt har tappats bort i de bevarandeplaner som länsstyrelserna nu tar fram med stöd av vägledningar från Havs- och vattenmyndigheten, menar Johan Bladh:
 
– I dagens bevarandeplaner formuleras specifika bevarandemål för områdena som om de vore naturliga vattendrag. Med detta referensförhållande ställs krav på naturlig vattenföring, vilket i praktiken innebär att vattenregleringen måste upphöra nästan helt. 
 
Energiföretagens hållning är att Sveriges skyldighet i förhållande till EU är att bevara Natura 2000-områdena i det skick de var när de pekades ut, inte att återställa dem till förindustriell status. 

Nu vilar ansvaret på myndigheterna 

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss med förslag på undantag från EU-rättens krav vid vattenkraftens omprövning som skulle innebära att det blir möjligt att sänka kravnivån för verksamheter som har ett väsentligt allmänintresse. Men ett sådant undantag kräver regeringens godkännande i varje enskilt fall och att kompensationsåtgärder vidtas. 
 
– Den nya undantagsmöjligheten är välkommen och ett viktigt steg för en fungerande omprövningsprocess, anser Johan Bladh. Men det är ännu viktigare att inte undantaget ersätter huvudregeln att vattenkraften är förenlig med Natura 2000-skyddet. Det framgår tydligt i motiven att den nya undantagsmöjligheten inte ska behöva aktualiseras annat än undantagsvis. 
 
Regeringen har också nyligen beslutat om förlängd tidsfrist för det viktiga uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten att ta fram en vägledning för hur en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet till den 31 mars. I uppdraget ingår att beskriva hur länsstyrelserna och vattenmyndigheterna ska tillgodose skyddsintresset i Natura 2000-områdena utan att det nationella riktvärdet om 1,5 TWh överskrids. 
 
– För att detta ska vara möjligt måste myndigheterna vägleda på ett sådant sätt att bevarandemålen utgår från tidpunkten för utpekandet, menar Johan Bladh. Här kan Havs- och vattenmyndigheten även behöva se över utgångspunkterna i andra vägledningar och rapporter på sin hemsida. 
 
Ett annat välkommet regeringsbeslut är en utredning om hur de EU-rättsliga kraven kan genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt som ska redovisas den 30 november 2026. 
 
– Detta uppdrag har snarare bäring på själva prövningsprocessen än på utkomsten av den. Vi bedömer den som angelägen och viktig för rättssäkerheten och effektiviteten i omprövningen, säger Johan Bladh. 
 
Johan Bladh anser att regeringens avsikt med de nya lagförslagen, utredningen och myndighetsuppdraget är tydlig. Regeringen vill få omprövningarna att fungera som det ursprungligen var tänkt. Branschen har precis samma strävan. 
 
– Nu är det upp till myndigheterna att ta till sig denna styrning och se till att göra avvägningar lokalt så att den politiska inriktningen för NAP följs. Annars finns risk att ytterligare pauser och omtag behöver tas längre fram, säger Johan Bladh. 

Läs mer om vattenkraften här.