Emil Berggren: ”Fjärr- och kraftvärmen behöver stärkas”

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för ungefär hälften av all uppvärmning samt att den avlastar elsystemet med omkring 10 GW eleffekt då behovet är som störst en kall vinterdag. Fjärr- och kraftvärmen spelar därför en nyckelroll i energisystemet; utan den skulle kostnaderna för elen öka, samtidigt som elektrifieringen och klimatomställningen försvåras och svenska företags konkurrenskraft försämras.

– På senare år har dock fjärr- och kraftvärmen ställts inför stora utmaningar, säger Emil Berggren.

Det handlar om stor internationell konkurrens om biobränslen som i sin tur lett till stora kostnadsökningar och försämrad ekonomi för företagen. En sänkt energiskatt på el försämrar också fjärrvärmens konkurrenskraft på värmemarknaden.

Det som står på spel med en utfasning av fjärr- och kraftvärmen är minskad elproduktion och effekt samt en sämre värmeberedskap och ö-driftsförmåga för Sverige.

Mot bakgrund av detta behövs flera olika åtgärder som syftar till att stärka fjärrvärmen i stort och säkerställa att fjärr- och kraftvärmesektorn är konkurrenskraftig långsiktigt. Energiföretagen lyfter fram förslag i sin reformagenda inför valet.

– Vi vill se att förslagen i Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi tas vidare så fort det bara går, säger Emil Berggren, som också lyfter fram behovet av att temporärt sänka energiskatten på el för elpannor och värmepumpar inom fjärrvärmen:

– Det skulle skapa bättre förutsättningar för den stora potentialen för flexibel elanvändning, bättre förutsättningar att nyttja lågtempererad restvärme, dämpa biobränslebehovet och påskynda utfasningen av kvarvarande fossila bränslen, säger han.

Förändringar behövs för avfallsförbränningen

Energiföretagen vill också se förändringar inom avfallsförbränningen. Förutom att all avfallsförbränning inom EU bör inkluderas i EU ETS, menar branschen att avfallsförbränningen behöver erkännas som en övergångsaktivitet i EU:s taxonomi.

– Detta tillsammans med styrmedel som bygger på principen om att förorenaren ska betala och ett större producentansvar för plastproducenter möjliggör investeringar i CCS och CCU i svensk avfallsförbränning, säger Emil Berggren.

Läs mer om förslagen i Energiföretagens reformagenda.

Läs tidigare intervjuer om reformagendan här.