Nya elnätsregler kan slå hårt mot kunderna

Sveriges elleveranser är mycket stabila, men nu vill Energimarknadsinspektionen försämra förutsättningarna för elnätsföretagen att kunna göra nödvändiga investeringar för fortsatt trygg elöverföring. Det försenar inte bara elektrifieringen utan riskerar också att skapa en underhållsskuld som kommer att drabba kunderna på sikt. 

Elnätsverksamheten är ett naturligt monopol som regleras av Energimarknadsinspektionen. Regleringen ska ge kunderna rimliga kostnader men också skapa förutsättningar för ett säkert elnät och långsiktiga investeringar. Den balansen saknas tyvärr i myndighetens nya förslag till intäktsreglering för elnätsbolagen.

Energimarknadsinspektionens förslag gör elektrifieringen svårare, och riskerar att skapa en underhållsskuld som kan drabba kunderna.

Att kunna attrahera kapital för samhällsviktiga investeringar är helt avgörande. En för låg ränta, eller avkastning, gör att investeringar i elnät blir ekonomiskt mindre attraktiva eller skjuts fram. Därför är det oroande att Ei nu föreslår en kalkylränta, vilken bestämmer avkastningen på kapitalet som investeras i elnätet, på preliminärt under 2 procent (realt före skatt). På kort sikt kan effekten upplevas som positiv, om kundernas elnätskostnader tillfälligt blir lägre när hushållen får hem fakturan från elnätsbolaget. Men i det långa loppet riskerar kunderna att drabbas när nödvändiga investeringar inte kan göras i tillräckligt snabb takt och med det kommer också helt nya kostnader.

Regionnätsägarna planerar att investera 61 miljarder kronor mellan 2028 och 2031. Men enligt en konsekvensanalys som AFRY har gjort på uppdrag av Energiföretagen Sverige bedömer regionnätsägarna att varannan planerad reinvestering, vilket innebär att komponenter byts ut och förnyas, kommer att försenas om Ei:s föreslagna modell blir verklighet. Enligt samma analys kommer 24 procent av nyinvesteringarna att försenas – med följd att eventuell utbyggnad av elnätet dröjer.

Det här beräknas kosta samhället 65 miljarder kronor i utebliven BNP. 37 500 arbetstillfällen som hade kunnat bli av uteblir. Då ingår inte ens investeringar i lokalnätet, men konsekvenserna där lär bli liknande.

Våra medlemsföretag vill fortsätta att driva sina verksamheter på ett sätt som gör att kunderna kan lita på att elen finns där när de behöver den. Därför måste Ei ge elnätsföretagen rätt förutsättningar att fortsätta investera i linje med samhällets förväntningar, för att:

TRYGGA KUNDERNA. Elnätskunderna ska kunna lita på leveranssäkerheten. I ett allt mer elberoende samhälle är trygga elleveranser ett fundament för samhällsutvecklingen. 

STÄRKA BEREDSKAPEN. Vid kriser, extremväder eller höjd beredskap måste elförsörjningen fungera. Omvärldsläget och klimatförändringarna ökar kraven på robusta elnät. 

NÅ KLIMATMÅLEN. Elektrifieringen av industri och transporter är avgörande för klimatmålen. Utan tillräcklig elnätskapacitet riskerar klimatsatsningar, industri och laddinfrastruktur att bromsas. 

ÖKA KONKURRENSKRAFTEN. Den fossilfria omställningen är en konkurrensfördel för Sverige men kräver att elnäten utvecklas i takt med investeringarna. Annars riskerar investeringar att försenas eller flyttas utomlands, med färre jobb och lägre tillväxt som följd. 

Elnäten måste byggas om och ut i en omfattning vi inte har sett på över 50 år. Det kräver kapital som i sin tur kräver en rimlig avkastning. Dessa förutsättningar ger inte Ei:s förslag som det ser ut idag. Om myndigheten inte tänker om tar de det första steget mot ett elnät som riskerar att varken leva upp till kundernas eller samhällets förväntningar. 

Läs debattartikeln i Expressen