Investeringar i elnät är avgörande för krisberedskapen

Hotbilden mot Sverige har förändrats påtagligt de senaste åren och det skarpa tillståndet kommer tyvärr att bestå så länge det instabila omvärldsläget fortsätter. Att skydda Sveriges energiförsörjning är centralt i den säkerhetspolitiska situation som råder. 

Rysslands invasion av Ukraina visar att energisystemet är en central måltavla i modern krigsföring och att följderna kan bli mycket omfattande om energisystemet attackeras. Samtidigt blev vinterns oväder Johannes och Anna, och stormen Dave nyligen, en påminnelse om hur avbrott i elförsörjningen kan påverka samhället. Men trots allt mer återkommande extrema vädersituationer med storm, kraftiga snöfall och mycket låga temperaturer klarade våra svenska elnätsföretag situationen väl. Och det är ingen slump. 

Efter stormarna i början av 00-talet har elnätsföretagen konsekvent investerat för att elnäten ska bli robustare och kunna stå emot extrema situationer ännu bättre. Det handlar inte minst om omfattande satsningar i vädersäkring av näten, med bland annat nedgrävning av elledningar där det går. Konsekvenserna av kraftiga stormar som tenderar att komma allt tätare hade blivit mycket mer omfattande utan elnätsföretagens omfattande investeringar och arbete. 

En annan följd av 00-talets stormar var bildandet av den frivilliga och nationella samverkansorganisation Elsamverkan. När Sverige drabbas av större och mer omfattande störningar i elförsörjningen, så aktiveras organisationen och elnätsföretag över hela landet samarbetar för att bistå drabbade områden med manskap och materiel för att snabbast möjligt se till att kunderna får sin el åter. Även Svenska kraftnät deltar i samarbetet och myndigheten pekade tydligt ut Elsamverkan som en framgångsfaktor i arbetet med att reparera elnäten efter stormen Johannes framfart. 
Elsamverkan aktiverades också under stormen Dave då närmare 30 000 stod utan ström.

Enligt Energimarknadsinspektionens samlade statistik har de svenska lokalnäten en tillgänglighet – det vill säga elförsörjning utan avbrott - på 99,988 procent. Vilket är högt med internationella mått mätt. Omkring 30 miljarder kronor investeras årligen i svensk elnätsverksamhet men investeringstakten behöver ökas kraftigt framöver för att inte bara möta krav på leveranssäkerhet här och nu, utan också kunna möta nya krav från industri och samhälle, inte minst när alltmer ska elektrifieras.

Sveriges elnätsföretag visar att deras investeringar ger resultat, men med det instabila omvärldsläget som råder måste våra elnät vara redo att klara ännu större påfrestningar. Elnätsföretagen har en gedigen plan för att fortsätta investera och öka robustheten i sina elnät, helt i linje med Sveriges säkerhetspolitiska mål. 

Men att stärka beredskapsförmågan kräver stora investeringar. Berörda myndigheter måste därför ta detta i beaktande och ge rätt regulatoriska förutsättningar. Energimarknadsinspektionen ansvarar för intäktsregleringens utformning för den beredskap som normalt kan förväntas inom elnätsverksamheten – dit alltmer återkommande extremväder räknas. Medan Svenska kraftnät tilldelar beredskapsmedel – alltså fokus på åtgärder utöver det normala.

Energiföretagen Sverige menar att kopplingen mellan investeringar och krisberedskap måste genomsyra dessa myndigheters agerande inom sina respektive ansvarsområden. Incitamenten i intäktsregleringen måste vara sådana att nödvändiga investeringar till att börja med blir av.

Beredskapshöjande åtgärder måste sedan hanteras i modellen så att de inte uppfattas endast som ineffektivitet. Extraordinära åtgärder måste slutligen kunna finansieras med andra medel utan att det belastar kundernas elnätsfakturor. Detta så att elnätsföretagen ges utrymme att fortsätta hålla hög leveranssäkerhet trots klimatförändringar och försämrat säkerhetsläge. Samtidigt måste politiken ta sitt ansvar för totalförsvarsförmågan och möta upp med resurser som matchar de högt ställda målen.

Att inte backa upp elnätsinvesteringar har svensk beredskap inte råd med. Oavsett vilken storm som kommer härnäst.

Läs debattartikeln i Dagens Industri